Fredag. Om en dag är du tre veckor gammal. Det känns som vi har varit ifrån omvärlden i minst ett halvår. Men det har vi ju inte. På söndag går du in i v 29. Lille plutt. När jag skulle pumpa vid 7.30 bestämde vi oss för att vi kunde ta 8-målet på mitt bröst. Sagt och gjort, mys på bröstet på morgonkvisten. Och jag älskar att se när syster kommer och drar ner syrgasen varje gång du kommer till mig eller din pappa. Du mår bra av oss. Och vi mår bra av dig.
Idag ska vi åka till Kristinehamn en sväng nu på eftermiddagen. Albins storasyster ska ha dansuppvisning. Anders har ju redan varit ifrån lillgrabben eftersom han varit hemma med Meja men för mig känns det så svårt. Har dåligt samvete redan nu över att lämna honom. Samtidigt känns det lugnt att göra det eftersom personalen är änglar här.
Har aldrig känt mig så trygg som jag gör nu. Har aldrig vågat hoppats så mkt heller för den delen. På de andra sjukhusen har vi bara hört: en timme i taget. En dag i taget.
Det är klart att vi fortfarande tänker på det viset. Men här får man lov att prata om något som heter framtid. Vi har pratat med personal om familjerum. Vi har till och med pratat om det förbjudna: när man kommer hem.
Det har inte känts okej att prata om förut. Nästan samma sak som jag och Anders diskuterat att man inte skulle våga se på honom, röra vid honom och tala till honom för mycket när han kom, för man ville inte älska honom för mycket om något hemskt skulle hända. Det kan jag säga sket sig på en gång. Och det går inte att skydda sig själv från kärlek till sitt barn. Som kuratorn i Umeå sa att det är så viktigt i sorgearbetet om allt inte skulle gå vägen heller.
Vi får helt enkelt se hur dagen blir. Om jag kan känna att det är skönt att vara hemma eller om jag kommer hoppa in i bilen och stå på gasen.
Jag har i allafall duschat och sminkat mig idag och det kändes riktigt skönt! Som en ny människa.
Ni kommer få höra hur denna eftermiddag har fungerat framåt kvällen när vi är tillbaka. Kanske kommer pappa Anders bjuda på ett inlägg snart. Mamma skriver bara om sina erfarenheter men vi får inte glömma allt pappa varit med om med känslor och tankar. Han är lite rädd för att ni människor som läser detta inte kommer tycka han skriver så bra men jag har sagt att skriver han bara från hjärtat kan det inte gå fel❤ det är fina snälla människor vi har att göra med.
En till sak med denna personal här är att man kan vara sig själv för en stund. Inte bara orolig mamma utan Emelie. Bara att få komma ifrån oron och skratta åt nån anekdot någon har varit med om känns oerhört gott.
Kate var här på förmiddagen och bjöd oss på fika. Hon är min extra-mormor och blir alltså din gammelmormor. Din mamma hann inte träffa varken hennes riktiga mormor eller morfar så "mormor Kate" har tagit sig an den rollen sedan vi träffades på teatern. Hon tyckte allt att du var himla fin. Så fin att jag såg en liten tår i hennes ögonvrå. Älskade Albin, du börjar charma tidigt du. Och du tar fortfarande all chans när tillfälle ges att få kissa på någon. Det funkar nu men inte när du blir äldre, kom ihåg det.
823 gram är du nu❤ duktiga fina kille.
Dessa katter har jag saknat och idag får jag träffa dom!!
Mamma var såå glad att fått träffa er! <3
SvaraRaderaSå fint du skriver <3. Känner både glädjen och oron...klappar lite extra på magen idag och skickar massor av kramar från Nyköping ��
SvaraRadera