Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från december, 2016

Vem ger mig stöd när jag är svag?

Älskade Albin.  På julaftonskvällen började du bli varm och var allmänt trött. Det var svårt att veta om det berodde på mkt folk och otroligt mycket julklappar eller om du började bli sjuk. Tyvärr var det sistnämnda rätt.  Vi hade ju redan vabbat en hel vecka tidigare du och jag,, men nu fick du väldigt hög feber och den glada spralliga Abbe blev som bortblåst. Ingen aptit heller. Igår hade du haft hög feber i tre dagar, du fortsatte även med din hosta och snoriga näsa. Jag kommer inte ens ihåg när den startade. Så jag kände att det var dags att ringa vc. Jag började ringa minuten innan telefontiden startade. Om och om igen för att försäkra mig att komma i kö. Men icke. Så fort telefontiden var öppen sa en röst att jag skulle försöka senare. Efter 40 min utan resultat ringde jag 1177 och förklarade läget. Hon tyckte jag skulle ringa vc och jag sa: om man inte kommer fram till vc då??  Hon gav mig då ett nummer att ringa efter telefontiden var slut och jag väntade på att kl skulle slå 1

En riktig skitdag

Sicken skitdag jag hade igår! Oj, tänker ni! Vad kan ha hänt? Låt mig börja med att säga detta: Inget allvarligt har hänt! Haha precis som förskolepersonalen säger varje gång de ringer. Såhär är det för övrigt: Jag ser att Kotten ringer på telefonen och dras tillbaka till den där kön på gekås då jag fick samtalet från Albins läkare angående resultatet från hjärtoperationen. Jag tänker FAN, tar ett djupt andetag och säger hej på det mest oroliga sättet som finns, förskolepersonalen säger då: Hej, det är X från Kotten! Albin mår bra, men blöjorna är slut. Jag pustar ut)  Så nej! Inget allvarligt. Dagen började med vab. Albin har haft mkt var i ögonen samt förkylning och hosta så han fick vara hemma. Förmiddagen går fint, vi leker med bilar och äter mellan näsdroppar och hostattacker. Det är på eftermiddagen allt börjar..  Meja har kommit hem från skolan, vi äter mat och ska sedan åka och handla. Jag har stuvat in hundra miljoner pantflaskor i bilen och vi ska bara göra ett kort stopp för

Havet är blått så långt ögat kan se

Här kommer en hälsning från soliga Teneriffa! Oj vad vi har det skönt! Detta var verkligen behövligt för både kropp och själ.  Såhär ligger det till, Albin har fått tillbaka sitt bråck i ljumsken. Anders la märke till det först när Albin blev lite seg i magen. När jag sedan var med Albin till barn och Ungdomsmedicin för att kolla upp hjärtat så var bråcket inne så jag kunde inte visa det. Läkaren sa att vi skulle avvakta tills ingreppet i Göteborg där de kan åtgärda bråcket. Han verkar inte ha ont av det. Men så i söndags kom det ut flera gånger och då börjar ju såklart tankarna vandra iväg. Vi ska på semester och om bråcket går ut och vi inte får in det måste han akut opereras. Så jag tog ledigt från jobbet så vi fick prata med vår sjuksköterska. Hon tyckte vi kunde åka men att vi skulle tänka på att ta in det så fort vi ser att det kommit ut. Puh!  Så på måndagskvällen åkte vi ner till Göteborg och bodde på B&B. På vägen dit hade vi en påverkad bilist framför oss som åkte ti