Bölmorsan är igång igen.
Det här med dåligt samvete som jag förstår att alla föräldrar har- det äter upp mig bit för bit.
För när jag är med dig så är mitt hjärta lugnt. När jag då ska göra dessa andra tre saker som jag alltid tjatar om: Äta. Sova. Gå på toa. Då blir det plötsligt svårt. Som igår till exempel. Då fick jag ha in dig på rummet från morgon till kväll. Dessa dagar är de bästa. Och när jag väl fått hjälp att få upp dig släpper jag dig inte i första taget ska du veta. Tre timmar går väldigt fort. Som tur var åt jag frukost innan jag tog upp dig för när tre timmar hade gått var det dax för pumpning och lunch. Är det värt "krånglet" att ta upp dig för lunch? Nej ja är nog inte så hungrig än. Och pumpningen kan allt vänta. Så jag satt med dig i tre timmar till. Och anledningen att jag blev tvungen att ta upp dig då var för din blöja blivit blå. Så jag bytte blöja och pumpade. Sedan satte jag mig med dig igen. Kom på efter någon timme att jag glömde ju äta lunch. Som tur var kom mamma och hans och hälsade på. När klockan var 19 gick jag ut från rummet för första gången på hela dagen. Då hade det blivit mörkt ute.
Det märks även på avdelningen att det är mycket nu. Jag känner mig till besvär. Som när Anders inte är här och jag ska gå på lunch. Lunchtiden känns ändå som det vore bra att jag stannade hos Albin och matade honom så personalen slapp göra det. Men samtidigt är jag glad att min mage ibland säger åt mig att äta. Då är det bäst att ta tillfället i akt.
Idag skulle jag luncha med Therese. Hon jobbar ju här på avdelningen men hon kan ju inte hälsa på mig under arbetstid så vi hade bestämt oss för att äta utanför sjukhusets väggar. Som tur var blev hon sen. För jag som tyckte jag tog upp dig i god tid hade blivit en timme sen.
När du ska bajsa börjar du skrika. Det känns inte som om det har mycket med ditt bråck att göra för när jag känner på det ger du inga tecken på att det gör ont just då. Bråcket är nu ute mest hela tiden. I allafall, direkt när jag gjort dig ren så bajsar du. Det känns som du sparar den riktiga laddningen tills jag gjort dig ren. Då kör vi samma procedur igen. Idag har vi gjort rent din bädd 3 gånger. Du försöker ju kissa överallt också. Jag försöker ha en kompress över vattenspridaren så fort jag öppnar blöjan men på något vis tar du dig ur så hela värmebädden blev blöt. Det gör inget älskade skatt, jag är bara glad att allt funkar som det ska.
Nu ikväll när jag skulle gå ifrån dig blev jag tvungen att fråga sköterskan om det är vanligt att föräldrar är uppe på nätterna. Hon svarar att det inte är det och de försöker uppmuntra föräldrarna att sova. Så vi ska orka med. När vi väl kommer till familjerummet är det vi som ska ta hand om Albin hela tiden.
Hon har ju så rätt. För jag brukar sitta med dig till 24.00 eller 01. 00. När jag gått in på rummet blir det inte att jag sover. Då har jag min "egentid". Kollar mobilen. Ser på tv. Somnar inte förrän runt 03. Sedan är jag förstörd på morgonen om jag vaknar efter 8. Dåliga mamma som sover bort tid hon ska vara hos dig. Då blir det på med kläder och ut till dig. Utan frukost. Men jag förstår ju att jag oxå måste få ta igen mig. Jag kan ju inte finnas vid din sida 24 h om dygnet som det är nu när allt är som det är.
Jag längtar till den dag då jag kan ta upp dig själv. Då jag inte ska trycka på larmpaus. Koppla bort dina sladdar från elektroderna och saturationen. När jag inte behöver se hur frustrerad du blir över den där cpapen som är i vägen hela tiden.
Idag var Anders, Meja och Bobban här på oväntat besök. Trevlig överraskning! De hade med sig semlor. Jag har Albin vid bröstet för han var lite tuttig. Efter en stund säger Anders: om han inte ska tutta på bröstet kanske du ska stänga skjortan.
Haha, då ligger Albin mycket längre ner och bröstet hänger utanför. Jag har visat mina tuttar för så många under den här resan att jag inte ens reflekterar över att jag har dom hängandes och slängandes.
Anders berättar att han idag ringt upp IF och frågat om vår situation inkluderar låneskyddet. Det gör det ju såklart inte. Jag hittade denna fina beskrivning och tyckte att vi passar rätt bra in men då vi varken har blivit arbetslösa eller sjukskrivna får vi ingen hjälp.
För många kan det kännas betryggande att veta att du kan betala lånets månadskostnader om livet tar en oväntad vändning. Låneskydd är en relativt ny försäkringstyp på den svenska marknaden, men den har funnits ganska läng i exemplevis USA och Storbrittanien.
Varför låneskydd?
Låneskyddsförsäkringen ger dig en extra trygghet vid sjukdom, olycksfall eller arbetslöshet och hjälper dig bibehålla din levnadsstandard. Om du råkar ut för ovan nämnda risker så är det också skönt att veta att du slipper betalningsanmärkningar och eventuell vräkning för att du under en period inte har råd att betala dina lånekostnader.
Jag hoppas att försäkringskassan snart betalar ut pengar. Det har inte kommit igång än så som tur är har jag haft kvar sedan min lön. Sedan har vi fått hjälp av våra familjer. Nu får vi snart börja använda julpengar och de pengar som älskade vänner satt in på Albins konto.
i kväll vägde du 2040 gram. Ett stort steg. Tänk när vi satt i det vidriga samtalsrummet i Umeå och de berättade att under 2 kg kunde ingen operation göras. Du klarade det!!
Och i morgon är en stor dag. Då kommer nämligen kirurg ( tror ja hon var) från Göteborg och ska titta på dig och prata med oss om din framtid. Snart är det dags. Din operation kommer allt närmre.
Det känns nervöst, skönt, läskigt. Men det måste göras för att du ska bli bra.
I morgon kväll kommer pappa vara kvar hos dig och mamma ska åka och kolla på musikal i Kristinehamn. Sedan ska mamma sova över i huset. Det blir tredje gången sedan 4 november. Men nu när jag vet att din pappa är hos dig kan jag nog njuta mer. Jag ser verkligen fram emot morgondagen. Ska nog försöka få på mig något fint och sminka mig dagen till ära. Ska bli så otroligt skönt att komma ut från dessa väggar. Och få se välbekanta ansikten igen. En och annan tår kommer nog fylla ögat.
Egentligen finns det mycket mer jag skulle vilja skriva om men så var det det här med sömnen också som jag ska bli bättre på. Så jag får skriva mer i morgon.
Avslutar med att skriva att jag uppskattar verkligen alla inlägg ni gör på Facebook och här på bloggen. Jag är så dålig på att svara men tänkte ta itu med det snart❤ en del har hört av dig och skrivit att deras kommentarer inte visats och även jag har haft problem när jag ska svara så uppdateras inte sidan så svaret syns. Ska kolla upp om jag har någon inställning gjord.
Ikväll fick du blod igen. Och baguetten kommer från Lundis i Mariestad. De har de godaste baguetterna jag nånsin ätit.
Blev tvungen att ta kort då jag åt frukost. Lyxfrukost dessutom. Kram på er
Hej igen! Jag skrev en kommentar tiigare,det är jag som har ett barnbarn född v.26. Tänker på er lite extra idag och hoppas det känns bra efter samtalet med hjärtkirurgen. Hoppas det snart går att operera så ni slipper denna väntan. Pungbråck hade mitt barnbarn också men det gick lätt att operera och märkte sen inget av det alls. Idag (14/1)fyller barnbarnet 9 år, alltid en mycket speciell känsla denna dag. /styrkekramar till er från en mormor.
SvaraRaderaHej! Jag som skriver är Lenas sjukhuskompis( som jag älskar).... Hon talade om var jag kunde läsa. Jag har läst gråtit, läst igen . Gråtit gråtit.!! Men det hjälper ju inte. Du är en OTROLIGT stark och medveten kvinna. ÖNSKAR sååå att jag kunde bidra med nåt. Vet inte ens vad jag ska skriva, men hoppas du förstår hur mycke jag tänker på er. Fortsätt vara så intensiv som du varit, jag tror det hjälper i alla hörn. Massor med kramar/ tankar från. Marina.E Tack vare din envishet känner jag hopp. Det här måste lösa sig!!!! I all din ensamhet är du inte ensam
SvaraRaderaVad han växer! Ni kämpar så bra ❤ kram!
SvaraRadera