Min älskade Abbe. Dagarna går fort härhemma och jag är dålig på att skriva. Det är lite synd, för fastän du mår bra nu är det ju nu allt det vanliga börjar. Och det är en process i sig att finna sig i. Herregud, vi tittade på kort häromdagen och allt gör sig påmint. Kort där jag tyckte du var världens sötaste bebis, som jag idag ser med tårfyllda ögon. Förlåt min älskade skatt men hur du har sett ut! Och jag kan tänka mig alla de människor som sett mig posta bilder och skrivit "så söt!" när de egentligen tänkt hur ska det här egentligen gå. För en del kort är verkligen hemska att se. Men jag är glad att när jag tog dom såg jag det vackra och inte den hopplöshet jag kan känna när jag ser på dom nu.
Idag har mamma sjungit på bröllop. Min teaterkompis Mikael fick sin fina Louise. Jag och Sandra sjöng och Kristin spelade gitarr. Jag var så sjukt nervös. Var ju så längesen jag framförde något och har dessutom blivit ännu mer känslosam på gamla dar:) Men det kändes bra och jag tror inte nervositeten vann över rösten. Det var väldigt roligt!
Och så har vi haft din farmor här idag. Äntligen har jag fått smaka på den thailändska räkrätten din pappa älskar.
Och du var så himla söt förut ( eller ja, det är du ju jämt såklart) när du låg i den gungande babysittern och tokskrattade varje gång jag sa: Bibbidi Baddidi Boo. Annars har du bara skrattat sådär högt när vi kittlat dig. I går fick du dessutom testa hoppgungan för första gången, det var en hit!
Igår hade vi lite vänner vi lärt känna genom teatern hemma. Och finaste Emmy kom! Vi tittade igenom revyfilmer och när alla andra åkt satt jag och Emmy i soffan och pratade till kl 04.30. Det kvittar hur långt det går mellan våra möten, det är alltid så naturligt när vi ses.
Och i torsdags var mamma och pappa på sjukhuset. Du fick snällt stanna hos farmor under tiden, för det var pappas hjärta som skulle kollas. Stackars pappa fick ligga på britsen i 25 min, sedan gick sköterskan och kom tillbaka med överläkaren och en till sköterska. Den tid det tar innan man får veta hur läget ligger till är verkligen inte kul. Han gjorde Ul en stund men tillslut kunde jag inte hålla tyst längre så jag började fråga om pappas klaffar. Den klaff han fått lagad såg jättebra ut! Så skönt att höra. Pappa missade ju halvårskontrollen eftersom vi var mitt inne i din hjärteresa när kallelsen kom.
Det som är lite surt är att när läkarna lagade pappas dåliga klaff blev det en läcka i en annan klaff, aortaklaffen. Men den läckan hade inte blivit större och fortsätter den bara läcka så lite som den gör nu behövs ingen mer operation. Jag kunde inte hålla tårarna tillbaka. För allt. Påfrestningar. Att allt ser bra ut. Dock ledsamt att pappa får behöva tittas till på sjukhus, liksom du kommer behöva. Din pappa ogillar sjukhus VÄLDIGT mycket. Men han sa att är det det enda han behöver göra är det lugnt. Och visst är det så. Mina älskade hjärtepojkar.
En stund efter vi kommit hem kom morfar Hans på besök. Han har ju varit så fantastisk och byggt en friggebod/ lekstuga till barnen. Efter flera dagars slit, när huset stod på plats, kom en av våra grannar och klagade på att det inte var rätt avstånd från staketet. Grannen har lagen på sin sida så han har inte fel. Vi valde den platsen eftersom grannens uthus står precis vid staketet som skiljer våra hus åt, så det skulle passa in. Vi skulle ju såklart hört med grannen innan men vi hade ingen tanke på att någon skulle störa sig. Speciellt inte med tanke på att han odlat en häck vid staketet. Det som dock känns aningen konstigt är att han väntade tills huset var helt färdigt och att han ringt kommunen och skrivit ut papper innan han kom och pratade med oss. Sedan att han vet om vår resa med dig och att vi haft det jävligt svårt får mig att bli lite ledsen. Men man ser ju olika på "problem". Nu har iallafall Hans ställt in boden längre in på gården så nu kan grannen äntligen få utsikt över vår matkompost igen.
Även Hans syster med man kom förbi en snabbis. Och på kvällen fick vi besök av familjen Hellberg- världens underbaraste familj. Det är från pappan i familjen du delvis fått ditt andranamn. Och när vi satt där och åt middag kom överraskningen att vi ska få följa med dom på Mötley Crues konsert och bo på hotell! Så nu får mamma börja plugga på låtar:)
Ja det har som vanligt hänt mycket mer:) Din mormor har tatuerat in ditt namn på hennes arm där hennes barn och barnbarnnamn pryder hennes armar. Sicken cooling till mormor du har ändå!
Imorgon kommer din älskade syster tillbaka. Då ska vi hitta på massa roliga saker med henne på hennes sista sommarlovs-vecka! Det är hon verkligen värd!
Imorgon ska jag försöka röra lite på mig. Efter en liten gråtstund inför din pappa om att allt i garderoben är för litet sa han att han gärna har hand om dig så jag kan motionera. Det skulle jag må bra av. Sedan pussade han mig över mina armar och sa att han tycker jag är världens vackraste. Han vet allt hur han ska få mig må bättre.
Nej nu får det bli att gå upp och mata dig. Sedan blir det kudden.
Kommentarer
Skicka en kommentar