Fortsätt till huvudinnehåll

I'll be your superman tonight

Nu Abbe har vi pratat med Göteborg & det mesta blir likt förra gången vi var där. Inskrivning, få din plats, se sig omkring, prata med kardiolog och narkosläkare, diskutera operationen, fråga saker vi undrar över. Det enda som blir nytt är att vi ska tvätta rent dig 3 gånger kvällen innan och få ett möte med sjukgymnast så vi får veta hur vi ska ta hand om dig efter operationen och prata om din rehabilitering. Det är ännu oklart om/ när vi får bo på Ronald mcdonald, vi hade önskemål om att få komma dagen innan inskrivning eftersom den sker rätt tidigt så vi skulle behöva åka väldigt tidigt från Kristinehamn. Vi får inte reda på det förrän på tisdag men om vi inte får bo där har min fina kompis Josefine sagt att vi får sova över hos henne. Underbara människa!

Vi har även fått veta att du inte ska åka ambulans utan vi ska köra dig. Det känns helt okej. Hemsjukvården sa att vi får stanna på vägen och om vi hittar ett ställe där det inte är så mkt folk kan vi ta med dig in så vi får hjälp att värma din mat. 

De senaste dagarna har jag donat här hemma. Försökt få huset att bli någorlunda städat innan vi åker. 
Men det är inte lätt när vi är en slarv-familj. Jag känner mig som värsta tjat-mostern här hemma och tro mig, jag kan oxå stöka ner. För samtidigt smyger sig kreativiteten i mig fram och fastän jag vet att jag borde städa badrummet tar jag istället fram målarpenseln och målar ramar och hyllplan till ditt rum. 

Jag fick en symaskin i julklapp av mamma och hans och ikväll bestämde jag mig för att sy Stålmannen på vitt tyg som jag sedan klädde om min pianopall med ( som för övrigt blev målad vit). Det var lite svårt för jag hade inga knappnålar så jag fick köra på frihand. Men resultatet blev godkänt för att inte ha suttit vid en symaskin sedan syslöjden i 7an( bytte till träslöjd efter en termin eftersom vår sylärare hade så fasligt dålig andedräkt:)
Jag och min kompis Carro + alla killar i klassen gick då träslöjd.

Nog om det, i tisdags var det 14 april och du "fyllde 2 månader" korrigerad ålder.
Jag vill så gärna veta hur mkt du väger nu min skatt, det får vi nog veta på onsdag. Vi får se dina leenden mer och mer för var dag som går. Det är så härligt! Och du pratar stundtals så mycket! Det är så underbart att höra nya ljud för var dag som kommer.

Ska försöka framkalla lite kort nu så jag kan radera från mobilen. Den börjar bli full med kort på bebis som sover. Men det känner nog många igen. Du ser alltid så rofylld ut. Inga problem i världen och den rynkade pannan är ett minne blott när du är i drömmarnas värld.

Katten Svea hade varit uppe på ditt rum och hämtat Hjärtekatten du fick när du var till Gbg sist. Hon har varit lugn på gosedjursfronten några dar och att hon kom med just den kanske var ett litet tecken:)

Igår såg vi på Sveriges yngsta mästerkock och idag ville meja laga mat åt oss. Vi åkte till maxi där hon fick ny vårjacka och lite kläder, sedan åkte vi hem och hon lagade hamburgare. Det är så roligt att se vad glad hon blir när hon klarar av saker själv. 

Vi tror det blir bäst att hon får vara hemma under vår vistelse i Göteborg. Ett tag funderade vi på om hon skulle åka ner med sin farmor och hälsa på men om allt går som det ska behöver vi bara vara i Göteborg Max 2 veckor! Det kan nog vara lite jobbigt för henne att se Albin med slangar och allt igen, det räcker med att vi behöver se det. Vi har bestämt att i sommar ska vi åka till Liseberg och universeum med henne istället. 

Vi fick hem en lapp från skolan där det stod att det är bra om föräldrar läser för sina barn även fast de börjat kunna läsa själva så ikväll kom min gamla bok Alla vi barn i bullerbyn fram. Jag älskar verkligen Astrid Lindgrens verk och tycker det är viktigt att vi inte glömmer bort det kulturarv hon givit oss. Meja tyckte det var mysigt så jag har lovat att läsa ett stycke för henne varje kväll innan vi åker.

Nej nu ska mamma försöka sova. De två pojkarna sover här bredvid mig och vem vet när den ene bestämmer sig för att vakna. I morgon ska jag ut och gå med min fina kompis Sandra och våra små. Det ser jag fram emot❤

Älskade Abbe, tack för att du kämpar på och för att du finns. Jag visste inte att det saknades något i mitt liv innan du kom. Men nu är jag hel. Det är såhär det ska vara. För alltid. Älskar dig/ din mamma

Kommentarer

  1. Jag kommer hålla både mina och Millies tummar när det är dags för op 💙

    SvaraRadera
  2. Får ni inte boendet bekostat av Värmlands landsting?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

600 gram kärlek

Hejsan på er alla därute. För drygt en vecka sedan såg livet väldigt normalt ut. Jag (Emelie) & min sambo (Anders) bodde i vårt lilla vita hus som vi flyttade in i i somras, hade Anders dotter  (Meja) varannan vecka, kelade med våra 2 katter, tvättade, städade, diskade, gick till jobbet och somnade tillsammans i den klassiska skeden varje kväll.  Tisdagen den 4 november förändrades allt.  Det är nämligen så att jag och Anders skulle få vårt första gemensamma barn. En liten pojke växte inuti mig, en liten pojke som såg ut som en liten björn när vi fick se hans profil på ultraljudet den 18 september.  "-detta var allt en liten teaterapa" sa barnmorskan på ultraljudet. Inte ville han ligga still en enda gång. Jag kände stolthet från första stund. Till och med i magen hade han fått ärva den estetiska nerven både hans mamma och pappa delar. Anders grät, han skulle få en pojke. En liten grabb som han kunde bygga lego med som inte var rosa. Köra bilbana och kolla spinde...

Ack Värmeland du sköna

Då var denna dag till ända.  En sak jag kan tänka mig är svårt att förstå för er som inte har haft barn på neo är att dagen består av ett enda stort schema. Jag förstår om det låter konstigt. Vad finns mer att göra än att titta till sitt barn? Nu är ju mitt fall lite annorlunda eftersom jag har min sambo på MAVA så det är ju ännu ett till ställe jag vill vara på. Men om jag backar några dagar tills innan Anders hamnade på MAVA:  8.00 går upp och gör sig i ordning 8.30 upp en våning & pumpar bröstmjölk 9.00 träffar lillen och lyssnar till ronden.  10.00 Upp en våning till och kollar blodtrycket 10.30 går ner och äter frukost 11.00 går upp och pumpar bröst 11.20 förbereder känguru 11.40-14.40 sitter hud mot hud 14.40 byter blöja och bäddar rent 15.00 pumpar bröst 15.15 går ner och lagar/ äter lunch 16.00 går upp igen till killen och pappa sitter känguru ( jag kollar på) 18.00 pumpa bröst ( här finns möjlighet till handling, gråtande sammanbrott eller sitta och prata med...

Hela världen hör hur ditt hjärta slår

Min fina son.  Du är verkligen den starkaste människa som finns du, Albin Lejonhjärta. När jag tittar på dig önskar jag att jag kunde ta alla dina slangar och infarter och sår på mig och att du fick vara pigg nu. Vi längtar så efter ditt skratt så det gör ont. Men det får väntas lite till. Igår när vi kom till sjukhuset fick vi skrubba dig en sista gång. Du fick lanstingskläderna på dig som var i stl 80 så du drunknade i dom. Vi gick till dagrummet och du fick titta på fiskarna som du är så fascinerad av.  Så kom sköterskan och sa att det var dags att gå upp. Jag höll dig i min famn tills vi kom till rummet där narkosläkaren väntade, då fick pappa hålla dig en stund. Efter det satte vi oss ner och narkosläkaren sprutade in något som kunde göra dig lite fnittrig. Men du blev lugnare och tröttare där du satt i mitt knä. Så tog han dig ur min famn och Anders frågade om det var dags att säga hejdå, det var det. Vi sa att vi älskade dig och pussade dig på pannan, sedan var du borta...