Another day for you and me in i paradise

Jahopp, vad finns att säga. Vår hjärteresa som skulle börja i tisdags varade i ungefär 2 timmar, kl 10 ringde de från Göteborg. Det hade blivit så många akuta fall att din operation har skjutits upp. Först sa de att det kanske blir till helgen. De skulle ringa idag men det har de inte gjort.

Det är så många känslor som blandas ihop. Det känns skönt på ett sätt, vi älskar ju vardagen med dig. Få fortsätta vara hemma och ha dig bredvid oss i sängen. Det är oslagbart och vi njuter av det.

Men. Vi hade börjat förbereda oss. Det är inte lätt med alla dessa tankar som snurrar runt i huvudet. Vi bygger upp nån slags barriär för att orka klara av detta. Och nu kändes det som luften gick ur oss. Vi förstår att andra barn som mår sämre än du måste få gå före. Självklart är det så. Jag önskar bara att det hade varit lättare att ta emot ny information. 

Men det är det inte. Dessa nya besked är svåra att ta. Ända sedan du föddes har vi varit väldigt inne i den värld där det sätts upp delmål. Du går upp från 1 ml mat till 5 ml. Stort delmål. Du går från cpap till optiflow. Stort delmål. Du har gått upp till 1 kg. Stort delmål. Ni fattar. Det vi hört från första dagen då dina hjärtfel uppmärksammades har varit att vid 2 kg kan de göra operation. Och operation klingar gott i våra öron för det menas att då kan de laga dig. Innan operationen är gjord har det känts som vi lever på lånad tid. Så när du väl kom upp vid 2 kg så var vi så glada. Men då, när det stora delmålet var fixat blev det plötsligt andra bud. Och det är ju bra på många sätt. Du mår så pass fint. Men vi föräldrar tänker ofta på den där bilden som vi blev visade i det där vidriga äckliga samtalsrummet. Bilden som visade hur normala hjärtan ska se ut och hur ditt hjärta ser ut. Där och då såddes ett frö av oro. Hur i helvete ska de kunna fixa detta? Och det är klart att vi fattar att det är så bra att du och ditt hjärta kan växa lite till. Men att du till exempel har ett hål mellan din vänstra och högra kammare är ju något som ingen förälder skulle bli lugn av att veta att deras barn har.

Vi hade iallafall tur att vi inte hunnit åkt i väg. Det hade ju känts väldigt jobbigt om vi kört till Göteborg. Vi får se det positivt, vi får njuta några fler dagar med dig här hemma. Jag hoppas innerligt att vi får åka nästa vecka. Dessa hjärtfel "ska" åtgärdas vid denna tid, när bebisen är runt 6 månader, så vi vet att vi inte kan vänta hur länge som helst. Det vore ju himla jobbigt om du hann börja må dåligt av dina hjärtfel innan du fick åka in. Att du blir det där akuta barnet.

Jag sänder en tanke till dig som fick Albins tid. Jag hoppas att allt har gått fint för dig❤

Idag har vi varit till sjukhuset och din nya vikt är 4585 gram. Du växer och sprattlar hejvilt!

Vi har hunnit träffa släkt och vänner och hinner träffa fler innan vi åker iväg. Det känns skönt.

Nu är kl 03.40 och din mamma ska försöka sova här bredvid de två snarkande killarna i hennes liv. Tack så hemskt mycket alla ni som skriver till mig, vänner som bekanta. Om ni visste hur mycket det där meddelandet och de stärkande orden ger mycket. Jag ska ta mig tid att skriva tillbaka när tillfälle ges.

Puss och kram på er alla därute. Ni är underbara!