Fortsätt till huvudinnehåll

And I thought I loved you then

Min älskade pojk.
Igår vägde du 3052 gram. Herregud vad stor du har blivit. Det märks på dig också. Nu är du vaken lite längre stunder utan att skrika och ha ont. Det ser ut som om du spanar in omgivningen och det är för sött!

Igår hade vi besök av din pappas moster och mormor. De fick hålla i dig för första gången, som de hade längtat. När din pappa sedan åkte till din morfar var det dags för din och min egentid. Du är så ledsen när du ligger i "din säng" så där är du inte längre, mer än när undersökningar , prover och ett eller annat blöjbyte ska göras. Så när jag bytt blöja på dig skrek du som tusan. Då la jag dig i min säng på ditt babynest. Du fortsatte skrika. Och då tog jag fram mitt ess i rockärmen: Disneymusik! Oj vad du undrade vad det var som lät. En spegelbild från mulan och Hakuna matata från lejonkungeb gick hem men när spotify sedan slog på Magnus uggla, då fick det vara nog.
När din pappa kom hit på kvällen berättade jag för honom att du gillar Disney. Han trodde inte på mig. Men då slog jag på igen och vips så slutade du knorra så förfärligt. :) men då kom Magnus uggla på IGEN! Och denna gång var det inte "jag och min far" utan "Kung i baren". Då tyckte mamma det fick räcka med musik för denna dag.

Ja så har något fantastiskt hänt. Vi. Har. Köpt. Barnvagn. Det är på riktigt. Nån gång om inte alltför lång tid ska vi få ta hem vår lille son och dra honom i barnvagn. Jag glömmer aldrig känslan jag gick med dag ut och dag in när vi låg på Iva innan vi kom till familjerum.
Korridoren man får gå i när man ska till pentryt. Barnvagnarna som stod radade framför varann. Dessa jävla barnvagnar. Jag var så ledsen att vi inte "var där" än. Jag visste inte om vi ens skulle få vara med om det. Det kändes så långt bort. Men nu är vi där. Nu får vi gå kortare promenader med dig. Och igår hämtade din pappa din barnvagn så nu står den ensam härute i korridoren. Den känslan är otrolig! Får se när vi tar premiäråket!

Igår vägde du 3052 gram. Nu är Göteborg nära. De ska påminna Gbg om oss så de har oss i tankarna. Så vi inte kommer upp i 3500 gram och ringer då för det tar ju lite tid för planering såklart. 

Nu ska mamma åka till Kristinehamn och hämta din mormor som kommit dit. Färdtjänsten gick till Kristinehamn men inte längre:) 

Du kämpar på med ditt bråck. I morse när vi vaknade låg du längst upp i sängen. Då hade du hasat dig upp dit under natten. Starka lilla människa. Du är verkligen vår lilla mirakelbebis. Vår superhjälte. 

Nu blev det ett sånt där stress-inlägg igen. Kramar till er därute! Kanske vi ses på stan kristinehamnare :)


Etiketter:

Kommentarer

  1. Unknown20 februari 2015 kl. 20:58

    Å vad roligt att läsa att ni får positiva upplevelser nu Emelie! 3052g är ju jättemycket, tänk vart han började, stora lilla killen! Njut av er premiärtur med vagnen, stor kram!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

600 gram kärlek

Hejsan på er alla därute. För drygt en vecka sedan såg livet väldigt normalt ut. Jag (Emelie) & min sambo (Anders) bodde i vårt lilla vita hus som vi flyttade in i i somras, hade Anders dotter  (Meja) varannan vecka, kelade med våra 2 katter, tvättade, städade, diskade, gick till jobbet och somnade tillsammans i den klassiska skeden varje kväll.  Tisdagen den 4 november förändrades allt.  Det är nämligen så att jag och Anders skulle få vårt första gemensamma barn. En liten pojke växte inuti mig, en liten pojke som såg ut som en liten björn när vi fick se hans profil på ultraljudet den 18 september.  "-detta var allt en liten teaterapa" sa barnmorskan på ultraljudet. Inte ville han ligga still en enda gång. Jag kände stolthet från första stund. Till och med i magen hade han fått ärva den estetiska nerven både hans mamma och pappa delar. Anders grät, han skulle få en pojke. En liten grabb som han kunde bygga lego med som inte var rosa. Köra bilbana och kolla spinde...
12 kommentarer
Läs mer

Ack Värmeland du sköna

Då var denna dag till ända.  En sak jag kan tänka mig är svårt att förstå för er som inte har haft barn på neo är att dagen består av ett enda stort schema. Jag förstår om det låter konstigt. Vad finns mer att göra än att titta till sitt barn? Nu är ju mitt fall lite annorlunda eftersom jag har min sambo på MAVA så det är ju ännu ett till ställe jag vill vara på. Men om jag backar några dagar tills innan Anders hamnade på MAVA:  8.00 går upp och gör sig i ordning 8.30 upp en våning & pumpar bröstmjölk 9.00 träffar lillen och lyssnar till ronden.  10.00 Upp en våning till och kollar blodtrycket 10.30 går ner och äter frukost 11.00 går upp och pumpar bröst 11.20 förbereder känguru 11.40-14.40 sitter hud mot hud 14.40 byter blöja och bäddar rent 15.00 pumpar bröst 15.15 går ner och lagar/ äter lunch 16.00 går upp igen till killen och pappa sitter känguru ( jag kollar på) 18.00 pumpa bröst ( här finns möjlighet till handling, gråtande sammanbrott eller sitta och prata med...
3 kommentarer
Läs mer

Hela världen hör hur ditt hjärta slår

Min fina son.  Du är verkligen den starkaste människa som finns du, Albin Lejonhjärta. När jag tittar på dig önskar jag att jag kunde ta alla dina slangar och infarter och sår på mig och att du fick vara pigg nu. Vi längtar så efter ditt skratt så det gör ont. Men det får väntas lite till. Igår när vi kom till sjukhuset fick vi skrubba dig en sista gång. Du fick lanstingskläderna på dig som var i stl 80 så du drunknade i dom. Vi gick till dagrummet och du fick titta på fiskarna som du är så fascinerad av.  Så kom sköterskan och sa att det var dags att gå upp. Jag höll dig i min famn tills vi kom till rummet där narkosläkaren väntade, då fick pappa hålla dig en stund. Efter det satte vi oss ner och narkosläkaren sprutade in något som kunde göra dig lite fnittrig. Men du blev lugnare och tröttare där du satt i mitt knä. Så tog han dig ur min famn och Anders frågade om det var dags att säga hejdå, det var det. Vi sa att vi älskade dig och pussade dig på pannan, sedan var du borta...
10 kommentarer
Läs mer