Bara om min älskade väntar

Om du visste vad stolta vi är över att vara dina föräldrar Albin. Du som har visat dig så stark så länge och fortsätter imponera för varje dag.

Igår hämtade vi Meja för att spela lite minigolf innan vi åkte. Det var riktigt mysigt att få vara med henne en gång till innan avresa, i söndags var hon trött och väldigt mammasjuk men igår var det en glad tjej som mötte oss. Vi åkte ner till stan och bytte lite kläder vi fått dubbelt av, Meja valde en jättefin vit klänning och Abbe fick två nya klädesplagg ( nu i stl 62).

Meja vann överlägset minigolfen och hon var så glad när vi lämnade henne hos hennes bästis.

Sedan åkte vi hem och packade det sista. Det skulle egentligen göras mycket mer saker men vi struntade i städning och allt det där, vi tog ut soporna och sa hejdå till katterna och sedan begav vi oss mot götet. Du sov hela bilresan så vi behövde inte stanna en enda gång.

På morgonen hade vi ringt till Göteborg och fick veta att Ronald Mcdonald var fullt. Det gav oss lite mer jobb om man säger så. Göteborg skulle ringa till det hotell vi skulle få bo på men vi fick ringa till Karlstad om fakturanummer och de i sin tur menade att vi skulle ringa och få bekräftat att vi fick okej att ta egen bil(?)

Anders fixade alla telefonsamtal, han är väldigt duktig på den organiserade delen.

När vi kom till hotellet försökte vi ge dig mat men du var inte sugen nånting och hela natten var likadan. Du grät som du var hungrig men du ville inte ha när vi gav dig.

På morgonen gick vi upp i tid för att hinna vara på sjukhuset till 9.30. Vi hann tyvärr inte äta en lugn hotellfrukost ( som såg jättegod ut) utan roffade åt oss en macka lite snabbt och satte oss i bilen. 

Vi satte på kartläsaren men tyvärr blev det helt fel och vi kom till stora Sahlgrenska sjukhuset. Det är ju även liiite mer trafik här i götet så när vi väl kom fram efter att ha hälsat på posseidon två gånger var vi en timme försenade. Det var dock tur eftersom de hade haft så mycket på morgonen så vi hade fått väntat.

På förmiddagen gjordes ultraljud på dig, vi fick ny vikt: 5140 gram, längd: 57 cm, EKG togs. De förvarnade oss redan på förmiddagen för att din operation kanske inte kommer göras i morgon pga platsbrist på iva. Men vi skulle förbereda dig ändå. Vi pratade med sjukgymnast och gick på röntgen, träffade en läkare.

Sedan skulle vi till labb för att ta prover. De pratade om att emla dig så de kunde sätta en infart som skulle användas i morgon men så blev det inte. När vi kom in på labb skakade de på huvudet. Med många provrör som behövde fyllas skulle de behöva sticka dig massa gånger. Du skrek när de stack i din häl och efter två provrör sa de att det fick vara nog.

Vi åkte upp igen och de stack dig i båda armarna utan resultat. Och du skrek så du blev helt röd i ansiktet din stackare. Tillslut blev det ett stick i tån och de sa att resten får göras efter att du blivit sövd i morgon: det tyckte vi lät som en bra idé. 

Sedan pratade vi med narkos och din läkare. Båda gav ett väldigt positivt intryck och besvarade de frågor vi hade. Jag frågade rakt ut om risken för att du skulle dö av denna operation och han svarade att en sån här operation görs väldigt ofta men väldigt bra resultat. Det var så skönt att höra. Han talade om dina fel och hur man fixar dom( som jag ska förklara här under snar framtid) 

Efter det fick du klyx i rumpan och hej vad du bajsade! Efter det badade vi med en speciell svamp som är bakteriedödande, det tyckte du inte var så trevligt. När kl var 19.45 var vi klara på sjukhuset och fick åka tillbaka till hotellet för en bit mat. Nu är det dax att tvätta dig med svamp igen och efter kl 04 inatt får du inte äta. Kl 7.15 i morgon ska vi vara på sjukhuset igen och bada dig en sista gång. Och när kl är 08 får vi äntligen veta om du ska åka till operation eller om den blir uppskjuten. Det skulle känna väldigt tråkigt om allt detta varit förgäves. Men vi gör som grodan och lever på hoppet. 

Allt för nu, lite uppdatering från oss❤

Vår älskling, vad vi älskar dig!