600 gram kärlek

Ja du min krigare. Hur ska jag kunna skriva i ord hur denna helg varit?  Det är svårt för känslorna känns så större än ord kan beskriva.  I lördags var det så dags för vårt Hjärtebarnslopp. Jag var uppe natten innan och förberedde lappar med information, stansade hjärtlappar, gjorde tavla. Jag skulle egentligen gjort detta under kvällen men du tog tid på dig att somna och efter kvällsmaten behövde en vän hjälp med rim inför ett bröllop så jag tänkte när jag la huvudet mot kudden att det skulle bli svårt att gå upp. Men så blev inte fallet. Jag vaknade med fjärilar i magen och smög ner för att förbereda dagen. In med allt i bilen och upp till Björkvallen där Therese stod.  Vi förberedde ,med hjälp av Thereses föräldrar, bord och ballonger, vimplar till starten, rosa hundbajspåsar runt spåret och kl 9.15 kom första personerna på plats. Therese var något orolig att det inte skulle komma så många men jag kände mig lugn. Det var ändå ca 120st som hade tackat ja och ca 140 som ...

Tänk att det idag är två år sedan jag fick hämta hem din pappa från sjukhuset.  Som du redan sett Albin så har din pappa också ett ärr på sitt bröst. Han har också opererat sitt hjärta. En vanlig rutinkontroll för magen som visade blåsljud på din pappa. Inget medfött utan antagligen bara väldigt mycket otur. Det kan räcka med att träna när man är förkyld och att bakterien sätter sig på ett så viktigt ställe som hjärtat.  Och när vi flera år senare fick veta att hjärtat förstorats och operationen var ett faktum, blev vi väldigt tagna på sängen. Plötsligt blev allt så verkligt och viktigt.  Och den där kvällen då jag lämnat pappa på sjukhuset i Örebro tog det tid att köra hem. Tårarna sprutade ut ur ögonen på mig. På natten låg jag vaken och ville bara att tiden skulle gå, så jag kunde få det där samtalet om att allt gått bra.  Självklart hade sjukhuset skrivit mitt nummer fel på en siffra så när jag väntat en timme längre än väntat ringde jag till dom. Jag trodde att ...

Sitter här i soffan och iakttar min son.  Han som sitter vid tvn och trycker på knappar som gör att ljudet inte hörs från barnprogrammet. Det är då programmet blir intressant.  Han som tar vilken leksak som helst och börjar köra med den på golvet som en bil, samtidigt som det kommer brrrrmmmm-liknande ljud från hans plutmun.  Han som kryper till köket för att lägga den hårda kattmaten i katternas vatten.  Han som har kommit på det där med att öppna toalocket och lägga i godisar.  Han som älskar att göra bus med saker han inte får röra. Som diskmaskinen. Han som älskar musik. Som diggar genom att ta händerna upp och ner så fort det går.  Han som blivit en person. En riktig människa. Med en egen vilja. En individ. Han som börjar förstå vad som är roligt, tryggt, ledsamt och tråkigt.  Han som vågar testa saker gång på gång  och inte har en aning om vilka faror som finns i denna värld.  Tänk att när han kom hade jag inte en tanke på vad den där l...

Först vill jag säga tusen tack för alla idéer, tips och råd jag fick från senaste inlägget.  Efter akutenbesöket så spydde du en gång om dygnet och vi tyckte det var underligt för när vi haft magsjuka så vill ju liksom kroppen få ur sig allt och sedan blir det bättre. Men du var kräkfri hela dagen och nästan på klockslaget kräktes du en gång på kvällen.  Så tillslut bestämde jag mig för att ringa 1177 igen och de sa att jag skulle ta kontakt med vårdcentralen. Det var inte det lättaste. Telefontiden startade kl 13 och när jag ringde kom jag inte ens in i kön utan blev bortkopplad. Efter femte försöket kom jag tillslut in och då väntade en 40 minuter lång väntan. Fick prata med en kvinna som tyckte att allt lutade mot magsjuka ändå men ville rådfråga läkare. Efter en liten stund ringde hon upp och vi fick tid på infektion. Vi åkte dit, en läkare tittade på dig i fem minuter ochvsa sedan att det var magsjuka.  Efter det besöket spydde du inget mer och dagen efter började du...

Min älskade lilla videkisse. Igår fick vi åka till akuten med dig.  För tre dagar sedan blev du så himla varm under eftermiddagen och när jag tog tempen visade den 39,2. Du fick alvedon och somnade ändå gott fast du vaknade på natten och sov mellan oss i sängen. För två dagar sedan hade du svårt att äta men febern hade gått ner. Vi fick inte i dig lika mycket som vi brukar. Farmor och faster hade erbjudit sig att komma in så vi fick lite gjort i huset och när dom kom hade du humöret uppe. De tog med dig till gammelmormor och på kvällen kollade vi på majbrasan på Hembygdsgården och när det var läggdags låg tempen på 37,5.  Igår skulle hela familjen åkt till Mariestad och gått på marknad med mormor och morfar Hans. När vi vaknade gick vi ner för blöjbyte. Precis när vi satt oss i soffan la du en riktig tvåa i blöjan. Och på dina byxor. Och på dina strumpor. Och på mammas byxor. Och på filten. Riktig diarré! Efter en kvarts rengörande och byte av byxor på både mamma och dig så vä...

Hej Abbe bus!  Tänkte börja med att berätta hur det gick på  habiliteringen i fredags.  Vi fick träffa två st sjukgymnaster denna gång eftersom den vi gått hos ska snart bli mamma. Vi har ju annars haft lite kinkigt på besöken. Du har inte velat visa hur duktig och lekfull du är hemma och jag har nästan känt mig som en mytoman när jag påpekat gång på gång att du faktiskt GÖR saker hemma fast du inte vill visa det här.  Därför blev mamma otroligt stolt när du direkt började leka med sakerna. Du visade hur fort du kan krypa, att du sitter stadigt och ställer dig upp vid möbler. Och när du ska ner tar du det försiktigt istället för att slänga dig ner på rumpan. Den nya sjukgymnasten sa att det var en helt annan pojke än den hon läst om. Det har verkligen hänt så otroligt mycket de senaste veckorna! Så nu blir det ingen sjukgymnast förrän i augusti. Och har du fortsätt utvecklats i takt så blir det sista mötet. Det har verkligen gett oss mycket att gå dit, för varje gång...

Abbe Vad jag önskar att det fanns en kamera i min hjärna som kunde ta kort på alla ögonblick jag får med dig. När jag sjunger imse vimse spindel för dig när du ska vila och du tar dina små fingrar på mitt ansikte och ler. Gud vad jag älskar dig min prins.  Jag läste vart vi var för ett år sedan och kunde inte hålla tårarna borta. Det var väntan på din operation och allt kändes så ovisst. Nu känns det så mycket bättre i hjärtat.  Fortfarande finns funderingarna kring förskola. Vi var till tallunden i fredags och det kändes så himla bra där. Men jag vet hur svårt det är att få den plats man söker. Vi har funderat på dagmamma också men det har varit svårt att komma i kontakt med ansvarig. Tiden tickar och det känns väldigt viktigt att vi får komma och hälsa på den som ska ta hand om dig så kemin stämmer. Jag har ju dessutom mina 4 månaders uppsägningstid så jag ska tillbaka till jobbet en sväng men det blir inte än på ett tag.  Ni som läser har säkert sett att det kommit upp...