600 gram kärlek

Nu du Abbe bus. Nu håller din förkylning äntligen på att försvinna. Väldigt skönt tycker vi allihop men mest du förstås.  Jag har ju väldigt lätt för att stanna hemma om dagarna med dig, nu har det ju såklart varit mest för att du varit sjuk. Men jag kommer på mig själv i det. Och det beror väl mest på hemmet. Att jag hindrar mig själv från att göra saker för att jag vill ta hand om mitt hem. Det har blivit till en ond cirkel. Att jag nästan lagt det i belöningssystem. "Om jag bara gör det och det och det så alla rum blir städade, DÅ kan vi åka och hälsa på den och göra det där". Och vissa dagar ÄR jag duktig och städar så länge du är med på noterna( vissa dagar blir det tv-tittande på serier medan du leker) men på kvällen har vår familj förvandlat hemmet till en krigszon! Ärligt talat, finns det inte något pris man kan vinna? Typ: från städat till kaos på en kvart? eller nåt...? Luften går ur en när man kämpat hela dagen med att få det någorlunda fint för att senare på kväll...

Så har vi firat Alla hjärtans dag. Alla hjärtebarns dag. Din dag Abbe. Och inte nog med det, om allt hade gått "enligt planerna" skulle ju du ha kommit ut på Alla hjärtans dag. Så vi firade en liten mini-ettårsdag i går. Fast mamma hade köpt paket till hela familjen. Och så åt vi hjärtbakelse.  Nu är Meja äntligen hos oss igen. Fina Meja. Storasyster som alltid får dig att spricka upp i ett leende.  Hela förra veckan var du sjuk. Hostan och förkylningen som Meja hade kom över till dig. Du är fortfarande snorig och hostar ibland men inte alls lika mycket. Jag tror det börjar försvinna.  Det var ju så typiskt för förrförra lördagen åkte mamma till Göteborg för att fira 30åringar. Pappa hade känt sig bättre och tyckte mamma var värd en liten resa så jag åkte iväg. Jag hade jätteskoj men när jag ringde på hemvägen fick jag veta att du insjuknat och genast kom det där dåliga samvetet. Jag måste verkligen sluta ha det för allt jag kan komma på! När jag kom hem var din farmor dä...

Mitt älskade hjärta. Tänk att för exakt ett år sedan åkte vi till Göteborg med dig för första gången. Eller ja, du fick ju åka förstaklass i flygplan du. Denna kvällen innan du skulle göra din hjärtkateterisering var väldigt jobbig för oss alla. De där känslorna man kände då är inte svåra att få fram. De sitter i och påminner oss om tacksamheten för att allt gått så bra.  Just nu känns det dock som att vi går lite i uppförsbacke. Din pappa har fått tillbaka det där onda igen som kommit efter hans operation. Han kämpar på men det är jobbigt för det bildas hjärnspöken om vad det kan vara för nåt. Allt pekar på nåt muskulärt men eftersom det uppkommit efter operation känns det lite konstigt. Han ska få tid nästa vecka till farbror doktorn. Och din syster kom hit i söndags med halsont som fortsatt. Hon har varit hemma från skolan men hon verkar inte så hängig iallafall. Det låter bara rossligt i halsen och idag har hon blivit lite mer förkyld.  Men med dig är allt bra. Du har inte...

Min älskling. I lördags fick du sova med mormor och morfar Hans. Jag tog med din pappa på en liten överraskning till Selma Spa i Sunne. Herregud vad skönt det var att få komma bort lite. Supergod mat, bubbelbad och bastu, det var gott för själen må jag säga. På kvällen fick vi kort på dig, att du minsann också badade med dina badankor och grodor. Då tittade vi på kortet och blev alldeles lyckliga i själen. Tänk att den där lille sonen är vår.  Din pappa har tyvärr fått problem igen med rygg och nacke. Det där han haft problem med som kommit efter hans hjärtoperation. Först trodde vi ju att det var hjärtsäcksinflammation, sedan sa kiropraktorn att det kan vara en muskelinflammation., Det känns faktiskt riktigt jobbigt att han ska få så ont. Det började i vanlig ordning med att han lyfte tungt när han gick igenom din farfars lägenhet. Efter det har det blivit värre och värre. Han tyckte det släppte rejält när han fick bada och basta men på natten fick han ännu mer ont så vi struntade...

Oj vad tiden går. Dagarna bara rusar förbi känns det som. Saker man borde hinna med slukas upp av tiden. Men förra veckan hände något fantastiskt. Meja var inne på sista veckan av sitt jullov och hennes mamma skulle ta med henne till badhuset men sedan gick inte det och Meja blev lite besviken. Då frågade Meja om inte vi kunde åka dit och följdfrågan blev då vilka som skulle åka. Varför inte hela familjen? svarade jag. Går det?  Ja det borde ju gå, Abbe har ju fått badbyxor av mormor så nu är det dax! Sagt och gjort, dagen efter åkte vi till badhuset. Hela familjen! Vilken lycka.  Vi gick först till den lilla bebis-poolen men alla ( framförallt Albin) tyckte den var på tok för kall. Så vi gick till andra bassängen och gissa om du älskade att bada! Vi var där en stund allihop, sedan gick jag och meja till stora bassängen ett tag. Efter en stund bytte vi så pappa och meja kunde leka lite oxå. Du plaskade runt hejvilt och pratade med en annan bebis som var där. Sedan fick du syn ...

Så. 2015 är nu ett avslutat kapitel.  Herregud vilket år. Mamma har aldrig känt sig så stark och samtidigt aldrig känt sig så svag. Det har varit ett sjuhelsikes tufft år. Sådär på vippen att trilla ner i Karmafallet men vi har hållt oss ovanför ytan och nu dansar vi här i körsbärsdalen istället. Och du har varit så stark mitt barn. Du har tagit dig igenom allt det svåra, legat på operationsbordet 3 gånger och trots all smärta du fått utstå har du ändå haft ett leende nära till hands. Jag kan inte säga det nog många gånger att du är och kommer förbi min stora idol. Herregud vilket makalöst barn jag fått ändå.  Första halvåret var oerhört tufft men även när vi skulle hem till vardagen. Jag är inte riktigt i mål än men jag är påväg. Igår bestämde jag och din pappa att du skulle ha din Batman-dräkt på dig innan finkläderna kom på. När jag letade efter capen som var till hittade jag det där kortet som vi fick av syster Jon i Umeå, första gången vi fick se dig utan alla grejer du h...

Min Albin. Vad det känns. Känns overkligt och i allra högsta grad verkligt på samma gång. Våra minnen från vad vi gjorde förra året flätas samman med de vi upplever just i detta nuet. Du har varit med om din första jul härhemma. Det är helt fantastiskt. Du har smakat på julmat och legat under granen. Du har sett snö och fått julklappar. Du har gått från famn till famn av våra nära och kära och jag hoppas innerligt att du känt hur kärleksfull varje kram du fått har varit.  Du har varit hos moster med familj för första gången i ditt liv. Visst har du varit med om bilturer men aldrig till Skåne förrän nu. Det gick förvånansvärt bra får jag säga. Med lite hjälp av babblarna på ditresan. Men på hemresan sov du nästan hela vägen. Och så mycket paket du fått! Hur ska vi få plats med allt:) Jag försökte göra julen så lite stressig som möjligt och tyckte jag lyckades okej i allafall. Jag hade velat hunnit mycket mer dock. Skickat en julhälsning till de sjukhus vi varit på tillexempel. Framf...