Fortsätt till huvudinnehåll

You got a friend

Min älskade bebis.
Jag hade så mycket jag tänkt skriva om i detta inlägget. Att jag och Meja varit och sett Peter Pan medan du och pappa umgicks med farmor och faster, att vi blivit bjudna på middag, att du och jag åkte och hälsade på mormor, att vi hälsat på mammas barndomsvän och lille Algot, att vi träffat den lite större Algot och hans föräldrar, att vi börjat planera dop och beställt dopinbjudningar, att vi träffat gammelmormor, att vi fått besök av min "kusin" och hans familj, varit ute och gått promenad med kompis där du skrek så jag fick ta upp dig mitt i ösregnet och ha dig under jackan medan stackars Sofia fick kånka på två barnvagnar.

MEN! Igår min vän, hände det något alldeles fantastiskt! Jag och min vän Sandra ska sjunga på ett bröllop snart och igår skulle vi repa. Hon hade skickat sms dagen innan och frågat om vi inte kunde repa på teatern vilket jag tyckte var en fantastisk idé. Teatern känns som mitt andra hem och snart ska det börja byggas om så då finns ingen möjlighet att komma dit på ett tag.

Vi kom in genom dörren och jag tog en djup inandning genom näsborrarna. Det är något speciellt med denna teaterdoft. När vi kommer in till salongen sitter Anders och du där! Jag förstår ingenting! Ni ska ju vara hemma! Jag sa ju precis hejdå till er i huset! Sandra säger åt mig att sätta mig bredvid er. Ridån är för och bakom den hör jag små ljud. Plötsligt börjar det spelas på en gitarr och jag ser min fina vän Kristin komma ut. Hon har börjat sjunga på låten: Slå mig hårt i ansiktet. En låt som betytt mycket för vår familj under hela din resa. 
Under låtens fortsättning dras ridån försiktigt upp och fler människor tillkommer. Tillslut står en hel rad människor på scenen, vänner och familjemedlemmar! Och alla sjunger denna låten. Jag gråter. Heeeela låten gråter jag. För varje människa jag ser faller tårarna. Det är inte heller så att det avtar någon gång under låtens gång utan jag bölar verkligen fullt ut i över 3 minuter. När jag ser ansiktet på min syster tror jag inte det är sant. Hon har verkligen åkt 40 mil för att vara här. Och direkt efteråt ska hon åka 40 mil hem igen. Syskonkärlek så det skriker om det. När låten är slut har de ballongsläpp och på en stor vit duk står det Emelie och Albins babyshower. Jag går upp på scenen och kramar om allihop. De är så många! Jag kan inte förstå hur de planerat och fått till alltihop. Det jag förstår är att detta krävts mycket slit och tid. Och jag är så tacksam för att alla dessa människor har gjort detta för mig och dig Abbe. De har dukat två långbord och bakom det står ett bord med tre jättefina tårtor, massa gott och huuuur mycket presenter som helst!! 

Vi äter tårta och sedan har de gjort en tipspromenad. De har även köpt två vita bodys som alla får rita på. Du blir väl omhändertagen du Abbe. Under tiden spelas en låtlista de gjort med alla sånger jag tillägnat mina inlägg. 

Det är dags för paketöppning och vi får så fina saker! Blommor och kläder. Leksaker och massa annat. Du har fått pengar och de har satt in pengar till lilla barnets fond. Mamma har även fått kort från Emmy i Stockholm där hon skriver att hon inte kunde komma men att mamma ska få komma till henne för myshelg. 

Jag är så otroligt tacksam för gårdagen så jag kan inte beskriva det. Tack alla underbara själar för att ni fixade detta för mig och Abbe. Och vilka teaterapor till vänner och familj jag är omringad av! Jag får tårar i ögonen bara av att skriva detta.

Några vänner ska ut på kvällen och jag säger att vi får se om jag kan hänga på en stund. Men din pappa har fått ont i axlarna och i bröstet. Det som vi tidigare trott varit hjärtsäcksinflammation men som kiropraktorn förklarat är något annat. Pappa har inte varit där på ett bra tag nu så på måndag får vi ringa. 

Vi får hjälp av farmor, faster, mormor, moster och vännen Lovisa att få hem allt fint vi fått. Lovisa är kvar och äter pizza och sedan tar vi kvällen men den nya Falk-filmen. 

Idag tar vi det lugnt. Kompisen Thomas kom precis och snart kommer även Kristin. Då ska vi ta upp alla fina saker vi fick igår. Ikväll kommer även Meja, henne har du nog saknat väldigt mycket liksom vi. 

Stort tack för att vi har så många fina människor omkring oss, tack även ni som inte kunde komma igår men har varit med och planerat. Jag är fylld av kärlek och värme! Vi älskar verkligen er allihop! 



Kommentarer

  1. Hej Emelie! Jag önskar att jag hade vågat komma och fått träffa dig och Albin, men igår var lillebror beräknad så jag vågade inte åka nånstans. Självklart så kom han inte igår, så typiskt (vilket jag egentligen anade), men vi hoppas på att han tittar ut snart. Kanske att vi kan sätta deadline innan jul haha, så har vi lite tid på oss att komma! Stor stor kram, du/ni är så värda all uppvaktning ❤

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

600 gram kärlek

Hejsan på er alla därute. För drygt en vecka sedan såg livet väldigt normalt ut. Jag (Emelie) & min sambo (Anders) bodde i vårt lilla vita hus som vi flyttade in i i somras, hade Anders dotter  (Meja) varannan vecka, kelade med våra 2 katter, tvättade, städade, diskade, gick till jobbet och somnade tillsammans i den klassiska skeden varje kväll.  Tisdagen den 4 november förändrades allt.  Det är nämligen så att jag och Anders skulle få vårt första gemensamma barn. En liten pojke växte inuti mig, en liten pojke som såg ut som en liten björn när vi fick se hans profil på ultraljudet den 18 september.  "-detta var allt en liten teaterapa" sa barnmorskan på ultraljudet. Inte ville han ligga still en enda gång. Jag kände stolthet från första stund. Till och med i magen hade han fått ärva den estetiska nerven både hans mamma och pappa delar. Anders grät, han skulle få en pojke. En liten grabb som han kunde bygga lego med som inte var rosa. Köra bilbana och kolla spinde...

Ack Värmeland du sköna

Då var denna dag till ända.  En sak jag kan tänka mig är svårt att förstå för er som inte har haft barn på neo är att dagen består av ett enda stort schema. Jag förstår om det låter konstigt. Vad finns mer att göra än att titta till sitt barn? Nu är ju mitt fall lite annorlunda eftersom jag har min sambo på MAVA så det är ju ännu ett till ställe jag vill vara på. Men om jag backar några dagar tills innan Anders hamnade på MAVA:  8.00 går upp och gör sig i ordning 8.30 upp en våning & pumpar bröstmjölk 9.00 träffar lillen och lyssnar till ronden.  10.00 Upp en våning till och kollar blodtrycket 10.30 går ner och äter frukost 11.00 går upp och pumpar bröst 11.20 förbereder känguru 11.40-14.40 sitter hud mot hud 14.40 byter blöja och bäddar rent 15.00 pumpar bröst 15.15 går ner och lagar/ äter lunch 16.00 går upp igen till killen och pappa sitter känguru ( jag kollar på) 18.00 pumpa bröst ( här finns möjlighet till handling, gråtande sammanbrott eller sitta och prata med...

Hela världen hör hur ditt hjärta slår

Min fina son.  Du är verkligen den starkaste människa som finns du, Albin Lejonhjärta. När jag tittar på dig önskar jag att jag kunde ta alla dina slangar och infarter och sår på mig och att du fick vara pigg nu. Vi längtar så efter ditt skratt så det gör ont. Men det får väntas lite till. Igår när vi kom till sjukhuset fick vi skrubba dig en sista gång. Du fick lanstingskläderna på dig som var i stl 80 så du drunknade i dom. Vi gick till dagrummet och du fick titta på fiskarna som du är så fascinerad av.  Så kom sköterskan och sa att det var dags att gå upp. Jag höll dig i min famn tills vi kom till rummet där narkosläkaren väntade, då fick pappa hålla dig en stund. Efter det satte vi oss ner och narkosläkaren sprutade in något som kunde göra dig lite fnittrig. Men du blev lugnare och tröttare där du satt i mitt knä. Så tog han dig ur min famn och Anders frågade om det var dags att säga hejdå, det var det. Vi sa att vi älskade dig och pussade dig på pannan, sedan var du borta...