Fortsätt till huvudinnehåll

En av himlens änglar har landat här hos mig

Min älskade gosse. 
Nu ligger vi här på hotell Odin igen. I morgon blir det inskrivning och på tisdag händer det. Ditt bråck ska fixas. 
Din pappa frågade mig förut, hur allt kommer kännas när vi inte har någon operation att vänta på längre. 
Ja, det kommer nog kännas konstigt. Första tiden kommer vi nog gå med känslan kvar, som att vi ska iväg igen. Men det får ta sin tid. Så småningom lägger det sig. 

Igår var din morfar hos hos halva dagen. Så himla mysigt. Du sprack upp i så härligt leende när han kom. På kvällen kom vännen Jannis på besök. Vi hinner tyvärr inte träffa han och Emma något mer innan de åker till Grekland. Men sommaren är kvar när de kommer hem. 

Idag kom din farmor och faster för att ta hand om dig medan jag och din pappa packade iordning allt. Yvonne, Arne och Suss tittade förbi och önskade oss god resa. Efter det åkte vi till din mormor och Hans i Mariestad för att äta mat vid hamnen. Din moster och dina busiga kusiner var där också.  

På vägen fick vi stanna till 2 gånger för du skrek så förfärligt. Det var nog mycket pga du tyckte det var för varmt att sitta i babyskyddet. Men efter att vi gett dig mat somnade du till och sedan sov du en lång stund. 

Vägen till Göteborg börjar kännas igen nu, ingen gps behövs till varken hotell eller sjukhus. När vi körde in i parkeringshuset var det som vi aldrig lämnat Göteborg. Som att det var igår vi var här.

Nu vill vi bara att det ska bli gjort. Inget mera ont. Ska bli spännande att se vad det är du har. En del säger ljumskbråck, andra pungbråck. Om du bara har på vänster sida eller även på höger.

Det var så mycket jag ville skriva men nu är det helt tomt i min skalle. Både du och din pappa har somnat så jag ska oxå slå igen mina lock nu hade jag tänkt. 

Denna gång ligger vi på samma våning som reception och matsal, riktigt skönt. Längtar till hotellfrukosten om några timmar :) 

Förut när vi gav dig mat låg både jag och din pappa och tittade på dig. Sa att du får allt vara med om mycket. Det är tur att du är så liten så du inte behöver komma ihåg all denna smärta du haft.

Fortsätt sova mitt lilla pyre, i morgon blir det lite pyssel med dig.


Himlen måste sakna en ängel
för en finns här hos mig


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

600 gram kärlek

Hejsan på er alla därute. För drygt en vecka sedan såg livet väldigt normalt ut. Jag (Emelie) & min sambo (Anders) bodde i vårt lilla vita hus som vi flyttade in i i somras, hade Anders dotter  (Meja) varannan vecka, kelade med våra 2 katter, tvättade, städade, diskade, gick till jobbet och somnade tillsammans i den klassiska skeden varje kväll.  Tisdagen den 4 november förändrades allt.  Det är nämligen så att jag och Anders skulle få vårt första gemensamma barn. En liten pojke växte inuti mig, en liten pojke som såg ut som en liten björn när vi fick se hans profil på ultraljudet den 18 september.  "-detta var allt en liten teaterapa" sa barnmorskan på ultraljudet. Inte ville han ligga still en enda gång. Jag kände stolthet från första stund. Till och med i magen hade han fått ärva den estetiska nerven både hans mamma och pappa delar. Anders grät, han skulle få en pojke. En liten grabb som han kunde bygga lego med som inte var rosa. Köra bilbana och kolla spinde...

Ack Värmeland du sköna

Då var denna dag till ända.  En sak jag kan tänka mig är svårt att förstå för er som inte har haft barn på neo är att dagen består av ett enda stort schema. Jag förstår om det låter konstigt. Vad finns mer att göra än att titta till sitt barn? Nu är ju mitt fall lite annorlunda eftersom jag har min sambo på MAVA så det är ju ännu ett till ställe jag vill vara på. Men om jag backar några dagar tills innan Anders hamnade på MAVA:  8.00 går upp och gör sig i ordning 8.30 upp en våning & pumpar bröstmjölk 9.00 träffar lillen och lyssnar till ronden.  10.00 Upp en våning till och kollar blodtrycket 10.30 går ner och äter frukost 11.00 går upp och pumpar bröst 11.20 förbereder känguru 11.40-14.40 sitter hud mot hud 14.40 byter blöja och bäddar rent 15.00 pumpar bröst 15.15 går ner och lagar/ äter lunch 16.00 går upp igen till killen och pappa sitter känguru ( jag kollar på) 18.00 pumpa bröst ( här finns möjlighet till handling, gråtande sammanbrott eller sitta och prata med...

Hela världen hör hur ditt hjärta slår

Min fina son.  Du är verkligen den starkaste människa som finns du, Albin Lejonhjärta. När jag tittar på dig önskar jag att jag kunde ta alla dina slangar och infarter och sår på mig och att du fick vara pigg nu. Vi längtar så efter ditt skratt så det gör ont. Men det får väntas lite till. Igår när vi kom till sjukhuset fick vi skrubba dig en sista gång. Du fick lanstingskläderna på dig som var i stl 80 så du drunknade i dom. Vi gick till dagrummet och du fick titta på fiskarna som du är så fascinerad av.  Så kom sköterskan och sa att det var dags att gå upp. Jag höll dig i min famn tills vi kom till rummet där narkosläkaren väntade, då fick pappa hålla dig en stund. Efter det satte vi oss ner och narkosläkaren sprutade in något som kunde göra dig lite fnittrig. Men du blev lugnare och tröttare där du satt i mitt knä. Så tog han dig ur min famn och Anders frågade om det var dags att säga hejdå, det var det. Vi sa att vi älskade dig och pussade dig på pannan, sedan var du borta...