600 gram kärlek

Det var evighetssekunder Tre korta andetag Hela livet vände Vem valde inte jag Jag hörde ord från mina läppar som aldrig vilat i min mun Tankar aldrig tänkta Som nya väggar i ett rum Som om vi alltid älskat sen min dagboks första blad Men att jag får skriva ditt liv Bara tur det var inget val Av alla dessa möten och allt som borde hänt Hur sällan är jag orsak Till att livet vänt Har ingen ödestro Den tanken ger ingen ro Men vem vänder vindarna Vem får mej att gå dit jag aldrig gått Vem tänder stjärnorna som bara jag ser i dina ögon Vem vänder vindarna och för mej dit min tanke aldrig nått Ja ni ser ju alla att detta är en del av låttexten Vem tänder Stjärnorna med Eva Dahlgren. Jag har väl alltid tyckt att det varit en fin låt och sådär men för någon vecka sedan när jag var inne och rotade på youtube såg jag en minidokumentär som ett hjärtebarn gjort där hon intervjuade sina föräldrar om deras upplevelse. Och i detta klipp sa hennes mamma att vid tidpunkten då hennes ...

Fattar ni att jag ägnat 1 1/2 timme till att skriva ett blogginlägg. Så när jag ska publicera så har datorn hängt sig. Jag har så den ska spara automatisk med jämna mellanrum men tryckte för säkerhets skull på spara ändå för att sedan starta om datorn. Tror ni något har sparats? Icke sa nicke. Men skam den som ger sig :) Jag känner väl lite just nu att det kan få vara nog. Nu är jag där igen. Tiden räcker inte till. Jag har massor med olika datum som bara far runt i i huvudet på mig. Saker jag inte skrivit ner i min kalender och som nu snurrar i hjärnan. Runt runt runt, likt karusellen tekoppen. Jag saknar ro helt enkelt.Gör allt för att hasa mig ikapp. En annan sak som inte är inplanerad i kalendern är ju sjukdomar. Vabruari står i sin fulla prakt och hälsar alla välkomna in i sjukstugan. Albin har haft 40 graders feber men nu äntligen börjar det ordna upp sig. Det var ju ett tag sedan jag skrev sist och ni som följt oss undrar nog hur Albin har det. Vi har varit på hjärtkoll ...

Goder Afton! Hoppas ni fått en bra start på det nya året. Själv har jag inte mycket att klaga på faktiskt. Vi har inte varit sjuka sedan innan jul och det är väl det viktigaste ändå. Dessutom börjar boken ta form för var dag och jag börjar se hur mer verklig den blir. Albin är tillbaka på föris, som han tycker är hur kul som helst! De har fått en liten affärs-hörna som han verkar gilla skarpt. Albin har börjat säga så fina saker som får mamma-hjärtat att slå dubbla slag. Vad får han allt ifrån kan man undra? Som när någon varit borta, då säger han: Jag har längtat efter dig! Eller när älskade Meja kommer hem från mamma-veckan och Albin utbrister: Min älskade syster! Vi bestämde oss för att åka på familjeäventyr helgen innan Meja började skolan. Jag ska erkänna att vi hade väldigt svårt i vår planering. Jag hade haft tanken inställd på Skåne eftersom vi inte firat jul med min syster med familj men vi insåg att tiden inte räckte till. Tillslut hade Anders en idé om Skövde och så...

I några dagar har jag varit så ofantligt trött. Vet inte vad det är med mig, känns som jag tappat bort allt vad kommunikation heter. Kanske är det för att jag mellan jul och nyår varit så uppspelt på allt roligt som ska ske 2018, det år som jag känner inifrån hjärteroten ska bli förändringarnas år. För det är ju sån jag är. Får jag en idé vill jag helst att den ska vara klar dagen efter. Men så funkar det ju inte i de flesta fall. Som till exempel bolaget, där trodde jag att allt skulle hinna bli klart i slutet av 2017, för jag ville starta alla mina projekt pronto, helst igår liksom. Men så drog det ut på tiden med banken och jag förstår väl att Bolagsverket har mycket att göra inför jul såklart. Men det blev bara inte riktigt vad jag hade tänkt. Samma med mina mål för 2018, jag skulle skriva färdigt min lista, briefa gemensamma mål med min sambo, göra inspirationstavla. Inget av det har jag tagit mig för. Sedan har det varit julledighet för hela slanten. Lek från morgon till k...

Gott nytt år vänner! Herregud, vart tog tiden vägen egentligen? Mycket hat hänt sedan jag skrev sist men jag ska ändå inte låta detta inlägg bli alltför långt som det annars har en tendens att bli:) Albins 3-årsdag firades i det trånga vita huset. Han fick så fina presenter så det var inte klokt. Efter det var det min tur att fylla. 31, kändes inte som något speciellt men släkten kom i vart fall med fina presenter vilket jag uppskattade väldigt mycket. Efter det var det dags fööööör: MAGSJUKAN! Jajjemen, vi hann med det sådär dryga veckan innan jul. Veckan då alla julklappar skulle köpas, såklart! Meja var den enda som klarade sig i familjen och jag var den som spydde mest på kortast tid så att säga. 11 gånger på ett halvt dygn. Jisses alltså! Men, inget ont som inte för något gott med sig. Tänkte hör dela med mig av ett life hack! Om du får magsjukan och känner att det blir tröttsamt med vatten, testa att blanda till dig jordgubbssaft och drick. När du sedan spyr nästa gång komm...

Så är det dags för den här dagen, 4 november. Den här dagen kommer alltid kännas väldigt speciell så länge jag lever. Jag har några få datum om året som liksom alltid kommer vara fyllda med känslor. Albins födelsedag, 8 november, är väldigt blandad eftersom det var otroligt svårt den dagen han kom men samtidigt firar vi nu varje år och det är så himla tacksamt att vi får göra det. Allt gick bra tillslut. Men denna dag har jag svårt att känna mig glad och tacksam. Jag vet inte varför men jag känner mig mest ledsen. 4 november var dagen då allt drog i gång och vi drogs in i denna virvelvind som ibland fortfarande tar tag i mig och ruskar om. Att känna sig så otroligt livrädd. Att bli mamma fast varken kropp eller knopp är redo. Att inte veta om både mitt barn och jag kanske kommer dö, på riktigt? Jaja, nog om självömkan. Anledningen till att det känns skitjobbigt just precis nu har med många olika faktorer att göra. Jag är inne på dag 12 som snusfri. Och det blir inte lättare kan jag ...

Hejsan Svejsan i Höstsolen. Idag har vi en bra dag här i vita huset. Solen skiner och humöret är på topp. Jag har dessutom varit med om några intressanta saker dessa dagar som jag tänkte dela med mig av. I måndags praktiserade jag som "mamma" åt 2 småbarn. Jag hade fått förfrågan att ta hand om mitt fadderbarn Matilda och det var himla mysigt. Lite pysslande att plötsligt ta ansvar åt ett till barn som ska få mat, uppmärksamhet och kärlek men det gick superbra. Blev så stolt över Albin också. Han hjälpte till att skjutsa Matilda i vagnen och när vi kom hem så kom han med leksaker till henne som hon fick låna. Matilda var ingen konst att ha, hur snäll som helst. Inte en sur min under hela eftermiddagen, hon fann sig så gott i allt. På tisdag kväll var det vip-kväll på Salong Agaton. Min underbara vän Caroline jobbar där och jag hade inte anmält mig för jag trodde inte jag kunde gå, framförallt ni med småbarn vet hur tiden bara försvinner. Men min underbara sambo sa till ...