Fortsätt till huvudinnehåll

Gråvita skyar, tandläkarväder

Denna dag får gå till historien som den mest onda för mamma - 2016 dagen.
Jag som hade tänkt att nu ska vi vara i trädgården och få saker gjorda. 
Min älskade sambo har äntligen semester och det känns som väldigt längesen vi kunde njuta av hela vardagen tillsammans. Men icke. 
Det började med att jag inte kunde somna förrän kl var runt 04. Kl 08 ville Albin upp så jag gick ner och gjorde välling för att sedan hämta honom. Där nånstans börjar en känning av urinvägsinfektion ta sin start och jag tänker: okej, nu blir det dricka tranbärsjuice till förbannelse så försvinner det snabbt. Sagt och gjort drog jag till affären när Anders kommit upp (eller ner, beror på hur man ser det). Började pimpla i mig denna tranbärsjuice blandat med vatten. Väntade. Ingenting. Gjorde bara ännu mer ont! Albin la sig för att sova middag och jag försökte likaså men efter 5 min var jag tvungen att springa till toan. Lite kiss, MYCKET svidande. 

Ni som känner mig vet att jag haft åtkommande problem med detta sedan barnsben men lyckligtvis har senaste tre åren varit UVI-fria. Jag börjar fundera på om det kan vara så att jag bara glömt bort hur ofantligt ont det gör?! 
Brukar jag sitta på toan och gråta? Nej det brukar jag inte. Halva eftermiddan satt jag på toa tills jag gav upp. Trots att jag inte haft besvär särskilt länge känner jag min kropp såpass väl att gör det såhär ont måste jag ha antibiotika. 

Visst är det typiskt att man kommer på sånthär när alla telefonlinjer stängt för dagen? Jag ringer 1177 och ber lite om ursäkt att jag ringer för en UVI men jag kan inte härda ut tills i morgon. Otroligt bra bemötande av personal både på 1177 och på sjukhuset, som resulterar i en antibiotikakur. Hallelujah! Efter lunch och första intag blir jag alldeles trött och somnar på soffan. När jag nu vaknat har jag väldig huvudvärk men det tar jag sålänge det blir bättre med kisseriet. 

Världens sämsta mamma har jag varit idag. Inte orkat med nånting. Då är det allt bra tur att du har världens bästa pappa som tar hand om dig. 
Tack älskade Anders för att jag fick dig❤️
Idag fick jag äntligen skicka de resterande pengarna från hjärtebarnsloppet❤️

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

600 gram kärlek

Hejsan på er alla därute. För drygt en vecka sedan såg livet väldigt normalt ut. Jag (Emelie) & min sambo (Anders) bodde i vårt lilla vita hus som vi flyttade in i i somras, hade Anders dotter  (Meja) varannan vecka, kelade med våra 2 katter, tvättade, städade, diskade, gick till jobbet och somnade tillsammans i den klassiska skeden varje kväll.  Tisdagen den 4 november förändrades allt.  Det är nämligen så att jag och Anders skulle få vårt första gemensamma barn. En liten pojke växte inuti mig, en liten pojke som såg ut som en liten björn när vi fick se hans profil på ultraljudet den 18 september.  "-detta var allt en liten teaterapa" sa barnmorskan på ultraljudet. Inte ville han ligga still en enda gång. Jag kände stolthet från första stund. Till och med i magen hade han fått ärva den estetiska nerven både hans mamma och pappa delar. Anders grät, han skulle få en pojke. En liten grabb som han kunde bygga lego med som inte var rosa. Köra bilbana och kolla spinde...

Ack Värmeland du sköna

Då var denna dag till ända.  En sak jag kan tänka mig är svårt att förstå för er som inte har haft barn på neo är att dagen består av ett enda stort schema. Jag förstår om det låter konstigt. Vad finns mer att göra än att titta till sitt barn? Nu är ju mitt fall lite annorlunda eftersom jag har min sambo på MAVA så det är ju ännu ett till ställe jag vill vara på. Men om jag backar några dagar tills innan Anders hamnade på MAVA:  8.00 går upp och gör sig i ordning 8.30 upp en våning & pumpar bröstmjölk 9.00 träffar lillen och lyssnar till ronden.  10.00 Upp en våning till och kollar blodtrycket 10.30 går ner och äter frukost 11.00 går upp och pumpar bröst 11.20 förbereder känguru 11.40-14.40 sitter hud mot hud 14.40 byter blöja och bäddar rent 15.00 pumpar bröst 15.15 går ner och lagar/ äter lunch 16.00 går upp igen till killen och pappa sitter känguru ( jag kollar på) 18.00 pumpa bröst ( här finns möjlighet till handling, gråtande sammanbrott eller sitta och prata med...

Hela världen hör hur ditt hjärta slår

Min fina son.  Du är verkligen den starkaste människa som finns du, Albin Lejonhjärta. När jag tittar på dig önskar jag att jag kunde ta alla dina slangar och infarter och sår på mig och att du fick vara pigg nu. Vi längtar så efter ditt skratt så det gör ont. Men det får väntas lite till. Igår när vi kom till sjukhuset fick vi skrubba dig en sista gång. Du fick lanstingskläderna på dig som var i stl 80 så du drunknade i dom. Vi gick till dagrummet och du fick titta på fiskarna som du är så fascinerad av.  Så kom sköterskan och sa att det var dags att gå upp. Jag höll dig i min famn tills vi kom till rummet där narkosläkaren väntade, då fick pappa hålla dig en stund. Efter det satte vi oss ner och narkosläkaren sprutade in något som kunde göra dig lite fnittrig. Men du blev lugnare och tröttare där du satt i mitt knä. Så tog han dig ur min famn och Anders frågade om det var dags att säga hejdå, det var det. Vi sa att vi älskade dig och pussade dig på pannan, sedan var du borta...