.. ett magsjuke-äventyr. Jo då, hela förra veckan var vi sjuka, Abbe och jag. Hujjedamej! Inte mycket spya vilket var skönt men illamående och pajad mage på oss båda. I fredags skulle vi haft vänner här på födelsedagskalas men det fick vi såklart ställa in. Men så kände vi oss bättre och en förhoppning om att vi skulle få ha kalas med släkten på söndagen började frodas. Men icke! På natten blev Anders magsjuk och jag som inte behövt besöka toan på några dagar fick en tråkig överraskning. Likaså i abbes blöja. Så det var bara att ringa runt och ställa in kalaset. Vi ringde till min mamma och Hans och lät de bestämma om vi kunde hälsa på, barnen och jag. De sa att de tog risken och vi drog till Mariestad. (Först åkte vi till Gullspång och hälsade på gravarna samt lämnade blomma hos min pappa)
Abbe fick öppna paket och gissa om han var glad! Meja fick oxå paket, även ett från hennes farmor.
Det var skönt att äntligen få komma ut en sväng efter en vecka som isolerade. Vi fikade på favorit-konditoriet och Hans fick en blomma på Fars Dag.
Nu håller vi tummarna för att Albins blöja är okej i morgon så vi äntligen kan börja jobb och dagis igen på ons. Vi utmanade ödet och lät honom bada i vårt spa-bad ikväll (med badblöja såklart😂) och han tyckte det var sååå skönt!
Okej, nu till lite glädje!
Albin har börjat prata galet mycket! Och det är så jäkla härligt att höra honom. Ren och skär lycka. Läten hur djur låter, bil, gris, fffccchhjugpjaaan!! Och det som är det bästa: Han har börjat pussas! Förut har han tagit bort ansiktet när jag sagt puss men nu när jag säger: Albin, puss! kommer han med sitt söta ansikte. Vi jobbar fortfarande med plutmunnen men vi är på god väg. Han förstår ju så mycket. I morse när jag och Albin vaknat (stackars pappa sover på soffan) så sträckte jag ut armarna och sa: kan Albin sträcka på sig? Då tittade han på sin hand och sedan sträckte han båda armar precis som jag! Ja jag vet att jag är ofantligt fjantig nu som beskriver en liten småsak men låt mig vara det:) Jag är så jäkla stolt över min älskade son så det finns inte!!
Ja vi firade ju Fars Dag med en magsjuk pappa. Det fick bli paket på sängen när han fått sova ut. Ett lyckomynt och en lakritskalender. Sedan firade vi genom att låta honom vara. Meja och jag gjorde pannkakor till frukost och meja ville så gärna ha karamellfärg i vilket resulterade i rosa pannkakor med gul grädde. Kan förstå att inte pappa fått i sig så mycket:) men det var gott!
Ja, det är ungefär såhär mycket som har hänt sedan sist. Inte mycket med andra ord. Men trots allt jag missat med jobb, teaterrep och det sociala är jag väldigt glad att spendera tid härhemma med de jag älskar mest.
Kommentarer
Skicka en kommentar